Valet av Migrationsrådgivningen i München skjuts upp till november 2026!

Valet av Migrationsrådgivningen i München skjuts upp till november 2026!

I München väcker uppskjutandet av valet av den rådgivande migrationsnämnden mycket spänning. Istället för kommunvalet den 8 mars 2026 som planerat skjuts nu valet av Migrationsnämnden upp till den 22 november 2026. Detta beslut som kommunfullmäktige fattat är inte bara en logistisk utmaning, utan också en politisk vändpunkt. Migrationsnämnden själv, som bara uppnådde ett valdeltagande på ynka 3,1 % 2023, är upprörda över beslutet. Klara Schinnerl och andra ledamöter kritiserar att detta kan göra migranternas röst mindre viktig, medan Andrei Yagoubov varnar för att advisory board kan förlora sin demokratiska legitimitet. När allt kommer omkring har nästan hälften av Münchens befolkning migrationsbakgrund.

Beslutet att frikoppla har ekonomiska skäl. Stadsförvaltningen och kommunfullmäktige uppskattar kostnaderna för att hålla valen samtidigt till cirka 911 000 euro, medan uppskjutandet kan spara cirka 570 000 euro. Micky Wenngatz, kommunalråd för SPD, hävdar att separata val är nödvändiga av juridiska skäl och att merkostnaderna skulle bli betydande. Ändå kvarstår frågan om hur den växande ojämlikheten för migranter i politiskt deltagande kommer att utvecklas.

Politiskt deltagande och dess betydelse

Politiskt deltagande är en väsentlig del av integrationen av migranter i Tyskland. Omkring 10 % av de 82,2 miljoner människorna i Tyskland har inte tyskt medborgarskap, och det finns en trend mot utestängning. Även om migranter från EU-länder har möjlighet att delta i lokala val, saknar tredjelandsmedborgare tillgång till det politiska systemet. De är till stor del uteslutna från lokala, statliga och federala val. Denna ojämlikhet uppfattas som ett "demokratiskt underskott" och resulterar i intensiva debatter om politiskt deltagande.

Varför är detta så viktigt för München? Omkring 200 000 människor bor i den bayerska huvudstaden och berörs av att valet av Migration Advisory Board skjuts upp. Integrationsnämndernas roll blir mer relevant i detta sammanhang. I jämförelse med utlänningsråd, som ofta endast har en rådgivande funktion, har dessa nämnder egna beslutsbefogenheter och är mer involverade i politiska processer. Men även här är det ofta utmaningar som språkbarriärer eller bristande politisk erfarenhet.

syn

Diskussionen om migranters politiska rättigheter har även gått framåt i andra europeiska länder. Bland pionjärerna finns Sverige och Danmark, där tredjelandsmedborgare får rösta på lokal nivå. Tyskland är ett av få länder som ännu inte tagit detta steg. Med hänsyn till den rådande utvecklingen här i landet uppstår frågan om och när ett omtänk kommer att ske även här.

Så frågan pågår, och Marie tar inga genvägar. Som en stad med en hög andel migranter måste München mer än någonsin se till att alla medborgares röster hörs. Migrationsnämnden skulle kunna spela en nyckelroll här, men detta kräver också lämpliga politiska ramar.