Minneshändelse i München: NSU-offret Boulgarides minns

Minneshändelse i München: NSU-offret Boulgarides minns

Nästa söndag kommer München att uppmärksamma 18-årsdagen av mordet på Theodoros Boulgarides, ett offer för den högerextrema terrorgruppen National Socialist Underground (NSU). Den grekiska småföretagaren, som sköts den 15 juni 2005 i sin nyöppnade låssmedsbutik på Stachus, avrättades med tre skott i huvudet och var det sjunde offret i en serie mord som kostade många människor livet på grund av rasistiska motiv i Tyskland från 2000 till 2006 av att konsekvent betona vikten av att dominera Krause Maycombat eller 2006. högerextremism och kommer att leda minnesevenemanget söndagen den 14 juni 2025, klockan 12.00.

Boulgarides kom till München 1973, där han avslutade sin utbildning och arbetade för kända företag som Siemens och Deutsche Bahn. Han öppnade sitt låssmedsföretag bara två veckor före sin våldsamma död. Detta kastar en skugga över utredningen, som till en början inte fokuserade på NSU, utan snarare på offrets privata miljö. Situationen var liknande med ett annat NSU-offer, Habil Kiliç, som sköts i en delikatessbutik i München den 29 augusti 2001. Även i hans fall var polisens första hypotes att det fanns kriminella kopplingar innan fokus låg på rasistiska motiv.
Som Kvällstidning rapporterar är det ett skandalöst faktum att många av NSU-morden har misstolkats i åratal som handlingar av organiserade kriminella grupper.

NSU-mordserien i fokus

Mellan 2000 och 2007 var det totalt tio offer som mördades av NSU av rasistiska motiv. Detta omfattade etniska turkar, den grekiska Boulgariderna och den tyska polisen Michèle Kiesewetter. NSU:s mordopera, ofta kallad "kebabmorden", gynnade främst småföretagare som levde i en mer spänd ekonomisk situation. De främsta förövarna, Uwe Mundlos, Uwe Böhnhardt och Beate Zschäpe, levde under jorden från 1998 och upprätthöll ett nätverk av våld och terror under hela denna period. Fallet uppdagades den 4 november 2011 då gärningsmännen hittades döda i en husbil efter ett misslyckat bankrån. Zschäpe överlämnade sig sedan till polisen efter att ha tänt eld på gömstället i Zwickau.

NSU var inte bara en serie mord, utan också ett allvarligt misslyckande av säkerhetsmyndigheterna, som undersökte i fel riktning i årtionden samtidigt som de lämnade bevis på rasistisk terror bakom sig. De påstådda kopplingarna mellan tyska underrättelsetjänster och NSU väcker också frågor som ännu inte är helt klarlagda.

Utmaningar och kritiska frågor

Rapportering om morden möttes inte bara av upprördhet på grund av den otillräckliga utredningen, utan också av en eskalerande främlingsfientlig diskussion bland allmänheten. Till exempel lämnades en rapport till FN av offrens familjer om systematisk rasism inom den bayerska polisen. Under tiden har det också framförts anklagelser om samarbete mellan nynazistiska informatörer och Federal Office for the Protection of the Constitution, vilket ledde till att vissa poliser stängdes av.

NSU-rättegången startade i maj 2013 och slutade i juli 2018 med att Zschäpe dömdes till livstids fängelse. Men många frågor förblir obesvarade: Hur kunde en sådan farlig grupp förbli oupptäckt så länge? Vilka nätverk stödde NSU? Och hur kan den ökande högerextremismen hållbart bekämpas? Dessa och andra aspekter diskuteras också i underlaget Bayerns statliga centrum för politiskt utbildningsarbete kritiskt diskuterat. Londy, vi kan bara hoppas att minneshändelser som den i söndags i München inte bara är en påminnelse, utan också ger en impuls till ett intensivt samtal om vårt ansvar i kampen mot rasism och terrorism.