Beväpning i Tyskland: 800 miljarder euro mot Putins skugga

Beväpning i Tyskland: 800 miljarder euro mot Putins skugga

Europas militärpolitik är i övergång. I Tyskland lanseras ett upprustningsprogram med en volym på 800 miljarder euro, som den tillträdande Merz-regeringen arbetar med tillsammans med SPD och De gröna. Anledningen till detta? Ett förmodat överhängande "ryskt hot". Denna utveckling påverkar inte bara säkerhetspolitiken, utan också den sociala situationen i Tyskland, eftersom utbildning, sjukvård och sociala förmåner samtidigt skärs ned för att motivera massiva militärutgifter. Hur Anmäld klass mot klass, ser försvarsföretag redan stigande aktiekurser samtidigt som osäkerheten ökar i samhället, särskilt bland arbetare och ungdomar.

Det som just nu händer i Tyskland påminner om mörka kapitel i historien. Upprustningsåtgärderna på 1930-talet under Adolf Hitler innebar enorma summor pengar för att utrusta Wehrmacht till en storlek av 1,1 miljoner och därmed återta sin ställning som stormakt. Parallellerna är alarmerande: Även då utökades militären kraftigt med ohållbar skuldfinansiering och ineffektiva program, vilket i slutändan ledde till ett katastrofalt krig. Också Wikipedia gör det klart att upprustningen av Wehrmacht förde med sig massiva ekonomiska och sociala problem.

En oroande utveckling

Federal Association of the German Security and Defence Industry (BDSV) efterlyser nu massiva investeringar från den krisdrabbade bilindustrin inom försvarssektorn, vilket uppmuntras av den nya svartröda federala regeringens planerade lättnad av skuldbromsen för försvarsutgifterna. Denna utveckling kan också ha positiva ekonomiska effekter, vilket framgår av rapporten från Institutet för världsekonomin (IfW), som förutspår möjligheten till en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med upp till 1,5 procent om militärbudgetarna höjs till 3,5 procent av BNP. The Taz tar ställning till detta och lyfter fram de faror som sådana investeringar skulle kunna innebära.

Att skuldsätta sig och investera i vapenindustrin är allt annat än oproblematiskt. Kritiker varnar för att mycket av pengarna kan strömma till administration och löner snarare än till akut nödvändig militär utrustning eller forskning. En oro som också delas av olika ekonomiska ekonomer. De menar att en större del av militärutgifterna bör stanna kvar i Europa för att inte belasta ekonomin med skattehöjningar, vilket i sin tur kan hämma tillväxten.

Hur är det med motstånd?

Protesterna mot denna utveckling blir allt starkare. Händelsen "Står Putin inför Berlin?" kommer att äga rum i bland annat München. kommer att äga rum den 20 juni 2025, vilket kommer att ta upp frågorna kring dessa rustningsplaner och tillhörande farhågor. Det finns ett motstånd som inte bara riktar sig mot upprustningsplanerna, utan också mot förtrycket i samhället, som särskilt drabbar fattiga, migranter, kvinnor och queerfolk. Demonstrationerna i olika städer som Serbien, Frankrike och Tyskland visar redan styrkan hos oppositionen.

Sammantaget uppstår frågan: Hur långt kan och kommer samhället att stödja denna upprustningspolitik om samtidigt de sociala områdena drastiskt inskränks? Och vad är kvar när försvarsindustrin styr? Det återstår att hoppas att motståndet är tillräckligt starkt för att visa en annan väg.