München: Domare begränsar pressfriheten i brottmål!

München: Domare begränsar pressfriheten i brottmål!

Förvaltningsdomstolen i München har beslutat att journalister inte har rätt till namnen på försvarsadvokater i pågående utredningar. Detta beslut, som meddelades den 18 juni 2025 (ref. M 10 E 25.3465), är baserat på klientsekretess i enlighet med Federal Lawyers' Act (BRAO), som anses avgörande för att upprätthålla rättslig sekretess, rapporterar LTO. I det här specifika fallet bad en journalist om namnet på försvarsadvokaten för en misstänkt för ett mord. Riksåklagaren vägrade dock lämna uppgifter och hänvisade till klientsekretess.

Das Verwaltungsgericht argumentierte, dass die Wahrung der anwaltlichen Verschwiegenheit im Interesse der rechtsstaatlichen Rechtspflege unerlässlich ist. Diese Entscheidung steht im krassen Gegensatz zu einem Beschluss des Oberverwaltungsgerichts Hamburg, das einen Auskunftsanspruch der Presse in ähnlichen Fällen bejaht hatte. Während in Hamburg die Pressefreiheit als wichtiger erachtet wurde, sieht das Münchner Gericht das Mandantengeheimnis klar in der Überhand, ohne eine Verletzung der Pressefreiheit in Kauf nehmen zu müssen.

De mörka sidorna av rätten till information

Men exakt vad ligger bakom rätten till information enligt presslagstiftningen, som är fast förankrad i Tyskland av artikel 5.1, mening 2 i grundlagen? Denna standard är avsedd att säkerställa tillgång till information för journalister och medieföretag och är en väsentlig del av yttrandefriheten och pressfriheten, enligt Herfurtners advokatbyrå avrättas. I praktiken måste dock sökanden, det vill säga journalisten, styrka ett berättigat intresse av den begärda informationen. Information kan endast lämnas under vissa omständigheter, där skyddet av personliga rättigheter och hotet mot allmän ordning är relevanta skäl för uteslutning.

Ett exempel på detta är ett tidigare fall där en journalist sökt information om polisinsatser i sin bostad. Även om förvaltningsdomstolen i München satte sökandens dataskydd över pressfriheten i detta sammanhang, bekräftade domstolen ändå vikten av PR och den rätt som pressen har rätt till. Detta visar att när det gäller anspråk på information enligt presslagstiftningen är det alltid nödvändigt att väga upp rätten till informationssjälvbestämmande och pressfriheten.

Vänta till huvudförhandlingen

En annan intressant aspekt av nuläget är att pressen enligt VG München måste vänta till huvudförhandlingen för att få information eftersom utredningen inte är offentlig. Detta skulle kunna försvåra det journalistiska arbetet avsevärt och leder till frågan: Hur kan journalister fylla sin roll som informationsförmedlare i sådana fall om de nekas viktig information?

Domstolarnas avgöranden visar hur känslig avvägningen är mellan tryckfrihet och individuella personliga skyddsrättigheter. Diskussionen om gränserna för rätten till information är fortfarande spännande och visar att det även fortsättningsvis kommer att vara nödvändigt för journalister att känna till sina rättigheter och skyldigheter och vid behov överväga rättsliga åtgärder, vilket är fallet Bayerns lagstiftning föreslår.