Dans och föräldraskap: Nya strategier för rättvist omsorgsarbete i München

Dans och föräldraskap: Nya strategier för rättvist omsorgsarbete i München

Förra helgen ägde ett särskilt insiktsfullt symposium med titeln "Dance and Parenthood - Strategies for Fair Care Work in Culture" rum i München. Med anledning av Münchens danskontors tioårsjubileum samlades experter och intresserade parter i Labour Ateliers i Münchens kreativa kvarter för att diskutera ett högaktuellt ämne: föräldrarnas utmaningar, särskilt inom dans- och kulturscenen. Evenemanget inleddes med ett fängslande grundtal av Daniela Rippl, chef för Münchens kulturavdelning, och ett framträdande av Christina D’Alberto.

Den två dagar långa konferensen erbjöd en plattform för internationellt utbyte och presentationer av exempel på bästa praxis. Koreografen Emi Myoshi och dansaren Anna Kempin delade med sig av sina personliga erfarenheter om de hinder de möttes av under sin graviditet. Dessa sträcker sig från uppsägningar till en känsla av brist på framtidsutsikter. Sådana berättelser står i kontrast till kraven från stödorganisationer som Shubui Collective i Freiburg, som erbjuder kreativa lösningar för artisters och föräldrars behov. Evenemanget stöddes också av skådespelerskan Emilia de Fries och regissören Elisa Müller, som presenterade rekommendationer för föräldravänlig kulturproduktion.

Utmaningar och lösningar i en överblick

Ett av de centrala ämnena för symposiet var den ojämna fördelningen av omsorgsarbetet och de därmed förknippade ekonomiska förlusterna för föräldrarna. Nyligen genomförda studier visar att föräldrar förlorar i genomsnitt 7 000 pund (cirka 8 000 euro) i inkomst varje år, medan 88 % av föräldrarna tackar nej till jobberbjudanden på grund av sina åtaganden. Särskilt chockerande: 49 % ger upp sitt jobb helt. Dessa alarmerande siffror underströks av Nicole Fiedler och Jana Grünewald från paraplyorganisationen Tanz Deutschland i sina kommentarer om att stödja artister under coronapandemin.

En annan spännande aspekt av symposiet var diskussionen om de problem som dansskapare upplever med barn under residens och festivalresor. Dessa barriärer kan allvarligt minska chanserna till framgång och därmed ge upphov till önskemål om multifunktionella utrymmen för kulturarbete och om strukturellt stöd till omsorgsarbete. En ny finansieringsmodell tillkännagavs också för München, som är inriktad på föräldrars specifika behov.

Gender Care Gap – En utmaning för samhället som helhet

The Gender Care Gap, ett centralt tema för symposiet, beskriver skillnaden i fördelningen av oavlönat omsorgsarbete mellan män och kvinnor. Enligt aktuella uppgifter tar kvinnor i heterosexuella relationer de flesta av dessa uppgifter. I samkönade relationer visar forskning att män i homosexuella relationer lägger mer tid på omsorgsarbete, medan kvinnor i lesbiska relationer tenderar att lägga mindre tid på dessa uppgifter, främst på grund av högre barnlöshet. Dessa ojämlikheter är en del av en komplex social struktur som speglar historiska förebilder och sociala normer, vilket Federal Foundation for Equality betonar.

Vårdgapet mellan könen är inte bara ett problem i familjestrukturer, utan påverkar också yrkesvärlden, vilket tidsanvändningsundersökningens data visar. Här beaktas oavlönat arbete som hushållning, barnomsorg och volontärarbete. Forskningen drar slutsatsen att historiska ojämlikheter som påverkar uppdelningen av detta arbete råder inte bara i heterosexuella relationer, utan även i samkönade relationer.

Symposiet syftade till att föra ut dessa ämnen i den offentliga sfären för att främja genomförandet av idéer och stöd i otrygga tider. Med ett tydligt fokus på jämställdhet och att stötta föräldrar i dansscenen har ett viktigt steg i rätt riktning tagits för att möta de utmaningar som är förknippade med omsorgsarbete och arbeta för att övervinna dem.