Krig och värnplikt: Behöver Tyskland återgå till obligatorisk militärtjänst?

Krig och värnplikt: Behöver Tyskland återgå till obligatorisk militärtjänst?

I kväll kommer diskussionerna på "Hard but Fair" återigen fokusera på de akuta säkerhetsfrågorna i Europa. Moderator Louis Klamroth välkomnar dig till ett spännande program om ett ämne som är mer relevant än någonsin i tider av geopolitiska spänningar: "Krig i Europa: ingen säkerhet utan obligatorisk militärtjänst?" Högprofilerade gäster som är bland de viktigaste rösterna inom säkerhets- och försvarspolitiken kommer att delta i denna debatt.

Bland debattanterna finns Norbert Röttgen, CDU:s vice parlamentariska gruppledare för utrikes- och försvarspolitik, Jan van Aken, ledare för Vänsterpartiet, och vice generalinspektören för Bundeswehr, Nicole Schilling. Där finns också journalisten och författaren Özge Inan, statsvetaren Carlo Masala från Bundeswehr-universitetet i München, juridikstudenten och reservisten Annabell Günther och Helena Clear, som arbetar i det frivilliga socialåret. Diskussionen kommer att kretsa kring den centrala frågan: Räcker frivillig värnplikt eller behöver Tyskland återgå till värnplikten?

Geopolitiska spänningar och värnplikt

Den förgrenade frågan ses i sammanhanget av den nuvarande situationen, med Ryssland som för ett krig i Europa och Nato-trupper i beredskap. I detta sammanhang har försvarsminister Boris Pistorius efterlyst mer militär styrka i Tyskland, vilket har återuppvätt diskussionen om värnplikten. Enligt en rapport av NZZ Återgången till värnplikten är redan en realitet i flera europeiska länder: Kroatien och Serbien har återinfört denna åtgärd 2023, medan Danmark nu utökar sin värnplikt till att omfatta kvinnor.

Men trycket på den europeiska säkerheten har också fått andra länder att överväga att återinföra den obligatoriska militärtjänsten. Trots denna utveckling visar undersökningar att åsikterna varierar mycket inom befolkningen. I Tyskland och Frankrike finns en majoritet för en återgång till värnplikten, medan det finns motstånd i länder som Italien, Storbritannien och Spanien. Gids Hamburg Parlamentet framhåller att framför allt värnpliktens lämplighet för att täppa till personalklyftor och för att bilda reserver intensivt diskuteras.

Militär uppbyggnad och personalbehov

I spåren av geopolitiska förändringar har många europeiska länder ökat sina försvarsutgifter och investerar i ny militär utrustning, som stridsvagnar och missilförsvarssystem. Ändå varnar experter för att det kan finnas en brist på soldater för att effektivt driva dessa nya system. Högt NZZ Upp till 2 miljoner aktiva soldater kunde mobiliseras i händelse av krig, men bara Turkiet och Grekland, bland de stora militärmakterna, har upprätthållit den obligatoriska militärtjänsten.

I Tyskland förebådade avskaffandet av värnplikten 2011 en gradvis nedgång i försvarsmakten, ett beslut som sågs som en reaktion på säkerhetspolitiska förändringar efter det kalla kriget. Men det ryska anfallskriget i Ukraina har ifrågasatt många överväganden. Undersökningar visar att det finns ett ambivalent förhållande till värnpliktstjänstgöring, särskilt i unga åldersgrupper: medan majoriteten av de äldre är för det, är 18 till 29-åringar mer skeptiska till ämnet.

Mot denna bakgrund blir dagens avsnitt av "Hårt men rättvist" inte bara ett politiskt slagutbyte, utan också en fördjupad granskning av frågan om och hur värnplikten skulle kunna bli verklighet igen i Tyskland.