EU:s jordbruksministrar diskuterar förlängning av tidsfrister för dokumentation

EU:s jordbruksministrar diskuterar förlängning av tidsfrister för dokumentation

Diskussionen om framtida krav på dokumentation av växtskyddsmedel i EU har tagit fart. Man kan säga att tiden är avgörande och det är en kamp för att förlänga tidsfristerna. Vid det här laget har Tyskland ett förslag som också finns på agendan för EU:s jordbruksministrar. Den 18 november 2025 inledde förbundsminister Rainer en viktig diskussion om att skjuta upp de europeiska registreringskraven för växtskyddsmedel. Det som är särskilt spännande är att av 13 delegationer som kommenterade denna fråga stödde imponerande 12 Tysklands förslag att förlänga övergångsperioden för de operativa dokumentationskraven enligt SAIO-förordningen med ett år.

Förslaget innebär att skyldigheten att överföra data till Bryssel kommer att skjutas upp till 2029. Hansen, en nyckelaktör i denna debatt, påpekade att det redan finns en övergångsperiod för att lätta på byråkratiska hinder. Det är desto viktigare att bönderna förbereder sig för denna fråga, för från och med den 1 januari 2026 kommer det nya registreringsomfånget att vara obligatoriskt, även om Tyskland kan förlänga tidsfristen med ytterligare ett år till 2027. Dessa förändringar är resultatet av anpassningen av artikel 67 i förordning (EU) 1107/2009, som registrerar hur växtskyddsmedel används.

De nya kraven

Det som alltmer kommer i fokus är dokumentationskraven för dessa applikationer. Från den 1 januari 2026 måste lantbrukare förvara sin dokumentation i elektronisk, maskinläsbar form. Om medlemsländerna faktiskt skjuter upp tidsfristen med ett år kommer den nya omfattningen av inspelningar fortfarande att finnas kvar. Journalerna ska föras lokalt av lantbrukaren och ska göras tillgängliga på begäran från ansvariga myndigheter, till exempel växtskyddstjänsten i Nordrhein-Westfalen. Genomförandeförordning 564/2023 anger också de specifika kraven för lokal lagring av applikationsdata.

En annan aspekt som lantbrukare bör tänka på är att ansökningsdata ska registreras senast 30 dagar efter användning – en viktig punkt för att kunna svara på byråkratiska krav i tid. Denna utveckling är avgörande, inte bara för jordbruket, utan också när det gäller att stödja hållbara, miljövänliga metoder i EU, som syftar till att fördubbla livsmedelsproduktionen till 2050.

Vägen till EU:s jordbrukspolitik

EU står inför stora utmaningar inom jordbrukssektorn, vare sig det beror på klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald eller kvaliteten på mark och vatten. För att möta dessa utmaningar har EU anpassat sin jordbrukspolitik, vilket inte bara innebär stöd till jordbrukare, utan också nya möjligheter och ramvillkor. Här täcks ett brett utbud, från livsmedelskvalitet och spårbarhet till handel och säljfrämjande. Målet är tydligt: ​​att stödja jordbrukare ekonomiskt i deras ansträngningar samtidigt som de främjar miljövänliga metoder.

EU är också en av världens ledande producenter och exportörer av jordbruksprodukter, tack vare sitt gynnsamma klimat samt tekniska kapacitet och produktkvalitet. Jordbruk och närliggande sektorer ger sysselsättning för över 44 miljoner jobb i EU - ett tecken på sektorns betydelse.

Det återstår att se om de nödvändiga ändringarna i dokumentationen verkligen kommer att leda till lättnader för jordbrukarna. Säkert är dock att det inte bara handlar om anpassning till nya regelverk utan om grundläggande modernisering och ansvarstagande inom jordbrukssektorn.

I en tid då livsmedelsförsörjningen blir viktigare än någonsin runt om i världen måste EU och dess medlemsländer fortsätta att arbeta hand i hand för att hitta långsiktiga lösningar och möta framtidens utmaningar. Läget är fortfarande spännande och vi kommer att följa utvecklingen noga.