Finansiellt kaos i Voorschoten: överskott orsakar politisk turbulens!

Finansiellt kaos i Voorschoten: överskott orsakar politisk turbulens!

Kommunen Voorschoten står inför ett ekonomiskt dilemma, som PvdA Voorman Arnold Posthuma klargjorde under ett nyligen sammanträde i kommunfullmäktige. Han hänvisade till den nuvarande situationen som "Voorschotense sjukdom", ett uttalande som pekar på de återkommande skillnaderna mellan beräknade underskott och faktiska överskott. Även om ett underskott på 1,5 miljoner euro förväntades för 2024, kan kommunen se fram emot ett överskott på 1,5 miljoner euro, vilket innebär totalt 14,4 miljoner euro i överskott de senaste sex åren. Dessa positiva siffror kritiserades dock av Posthuma, som konstaterade att det goda resultatet inte berodde på aktivt politiskt agerande eller strategisk planering, utan snarare på att projekt stoppades och inte genomfördes.

Upprättandet av årsbokslutet, som inte bara presenterar det ekonomiska saldot utan också dokumenterar utvecklingen av kommunens intäkter och utgifter under 2024, skedde under ett kommissionsmöte den 26 juni. Här presenterades det positiva resultatet på 1,5 miljoner euro, tvärtemot tidigare prognoser som aviserade ett underskott på 1,49 miljoner euro. Efter avdrag för reserver hade kommunen fortfarande ett belopp på över 800 000 euro kvar till sina reserver. Detta ekonomiska spelrum skapar dock olika uppfattningar bland politiska grupper om hur medlen ska användas.

Politiska reaktioner och olika uppfattningar

Debatten om årsbokslutet avslöjade olika uppfattningar bland politiska aktörer. Koalitionspartierna berömde finanschefen Hans van der Elst för det positiva resultatet, medan oppositionen, representerad av Arnold Posthuma och Albert Deuzeman från GroenLinks, såg avkastningen som en indikation på ineffektiv förvaltning. Posthuma påpekade att trots överskotten har viktiga områden som stöd till familjer och skuldminskning skurits ner. Deuzeman kritiserade också de återkommande överskotten, som enligt hans mening tyder på en strukturell brist.

Mötet gjorde också tydligt att många partier efterlyser ett mer flexibelt förhållningssätt till kommunens ekonomi. D66-rådsmedlem Esther Mieremet lyfte fram behovet av bättre kontrollalternativ, medan VVD genom Katrien van Meenen påpekade att mer borde investeras 2024 än tidigare år. Wethouder Van der Elst försvarade administrationen och påpekade att siffrorna i Najaarsnota representerar en ögonblicksbild fram till slutet av augusti.

Håll ett öga på budgeten

Kritik mot kommunens budgetprocesser och ekonomiska beslut är också ett fokus. Budgeteringen spelar en central roll i den politiska diskussionen och olika regelverk och rutiner måste beaktas. Effektiv budgetering i kommuner, som beskrivs i Böll Foundation, kräver planering, tilldelning och övervakning.

Efter den senaste diskussionen räknar de förtroendevalda med att användningen av medlen blir målinriktad och social. Trots befintliga ekonomiska reserver finns det beslut som ska fattas som syftar till att se till att pengarna inte bara försvinner in i de finansiella reserverna utan aktivt används till medborgarnas bästa. Nästa fullmäktigemöte i frågan äger rum den 10 juli och meningarna är fortfarande blandade om hur ekonomin ska hanteras i framtiden.