Moor-renaturering i Aßling: Nytt liv för hotade ekosystem!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ett renatureringsprojekt för CO₂-lagring börjar i Loitersdorfer Moor nära Aßling med hjälpreda som räknar djur och växter.

Im Loitersdorfer Moor bei Aßling beginnt ein Renaturierungsprojekt zur CO₂-Speicherung mit tier- und pflanzenzählenden Helfern.
Ett renatureringsprojekt för CO₂-lagring börjar i Loitersdorfer Moor nära Aßling med hjälpreda som räknar djur och växter.

Moor-renaturering i Aßling: Nytt liv för hotade ekosystem!

Ett viktigt projekt för att återupprätta Loitersdorf-heden startade nyligen i kommunen Aßling. Målet är att återföra en åker på cirka tio hektar till ett ursprungligt hedlandskap. De första stegen har redan tagits: Kerstin Brehm och 15 engagerade frivilliga har räknat och kartlagt de befintliga djuren och växterna. Detta projekt stöds av Ebersberg Energy Agency som en del av kampanjen "Zukunft Plus" och klimatkontoret "CO₂-Regio".

De planerade åtgärderna för det kommande året är ambitiösa. Detta inkluderar att bromsa vattenflödet i Moosach-sluttningskanalen genom att bygga dammar och ta bort dräneringsdiken och avlopp. Syftet är att skapa en mångsidig våt biotop som inte bara kan ta emot en mängd olika växter och djur, utan också har potential att lagra CO₂. Enligt prognoser kan den renoverade platsen absorbera upp till 1,6 ton växthusgaser årligen. Den totala kostnaden för projektet är nästan 240 000 euro, finansierat genom klimatcertifikat.

Betydelsen av renaturering av hedarna

Betydelsen av torvmarker kan inte överskattas. De lagrar upp till fem gånger mer kol per kvadratmeter än skog och 500 gånger mer än hav. Med tanke på detta är det alarmerande att mer än 90 % av de ursprungliga 1,5 miljoner hektaren hedar i Tyskland anses vara torrlagda. Dränerade myrar släpper ut cirka 50 miljoner ton CO₂ årligen, vilket motsvarar nästan 7 % av de totala utsläppen i Tyskland. Renaturering är därför avgörande för att minska CO₂-utsläppen i stor skala och främja biologisk mångfald.

Torvmarker är inte bara viktigare för kolbindning, utan de spelar också en central roll för att reglera vattenbalansen. Dessa unika ekosystem kan lagra 30 gånger sin torrvikt i vatten, vilket hjälper till att förhindra översvämningar och översvämningar. Återställande av torvmarker kan uppnås med en mängd olika metoder, inklusive återvätning för att återställa anaeroba förhållanden och etablering av inhemska växter.

En blick in i framtiden

Förhoppningen är att även träskgräshoppor kan bosätta sig i det renoverade området, vilket kommer att fungera som en indikator på områdets tillstånd. Om projektet blir framgångsrikt kan det inte bara sända en positiv signal för klimatskyddet, utan också bidra till stabiliteten i ekosystemen. Återställandet av torvmarker ses som nyckeln i kampen mot klimatförändringarna. IPCC kräver en minskning av växthusgasutsläppen med 45 procent till 2030 för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Detta gör initiativ som det i Aßling särskilt värdefulla.

Samhällsansträngningar är absolut nödvändiga för att driva projekt som detta framåt. Befolkningens och politiska beslutsfattares engagemang är avgörande för att säkra finansiering och säkerställa hållbara framsteg inom klimat- och naturvård. På så sätt kan ett långtgående bidrag bidra till att stabilisera klimatet och främja biologisk mångfald.