Cat Power Enchants München med Dylans legendariska ljud!

Cat Power Enchants München med Dylans legendariska ljud!

München, Deutschland - igår var en mycket speciell kväll i München: Chan Marshall, bättre känd som Cat Power, spelade upp en legendarisk konsert av Bob Dylan, som ägde rum i Isarphilharmonie 1966. Denna händelse lockar inte bara de die-hårda Dylan-fansen, utan också de som såg den senaste biopiken "som en fullständig okänd" i bio. Hallen var praktiskt taget slut och publiken avundade en kulturellt färgglad blandning.

Med en grön byxdräkt som stod hennes chic, började Marshall kvällen med "Hon tillhör mig". Hon åtföljdes av gitarristen Arsun Sorrenti och Harmonika -spelaren Aaron Embry. Hennes utseende, som förde många av de legendariska låtarna från Dylan till liv igen, gjorde inte riktigt utan en personlig anmärkning. Tolkningarna kännetecknas av en mer själfull röstfärg, som till och med belyser den klassiska "precis som en kvinna".

en framgångsrik repertoar

något okonventionellt, men extremt tilltalande, Marshalls nio -minutmonolog för "Visions of Johanna", som gav publiken en ny tillgång till Dylans komplexa texter. Stora fängslande låtar som "Det är över nu, Baby Blue" lät uppfriskande vallmo, medan "Desolation Row" återigen var i fokus som en komplex lång dikt. Men inte allt var enligt lyssnarens smak: "Mr. Tambourine Man" var lite färglös i jämförelse.

Kjoldelen av konserten fick köra med "Tell Me, Mama" och erbjuder fans en bekant känsla som påminner dem om Dylans omvandling från folk till rock. Den rörande tolkningen av "Leopard-Skin Pillbox har" i en snabb stenig version var en höjdpunkt på kvällen. Den enda omslagsversionen i uppsättningen var "Baby Let Me Follow You Down", som glädde fansen och väckte lite nostalgi.

Kritik och Outlook

Även om kvällen erbjöd många trevliga stunder, noterades det också att delar av utseendet såg repeterade ut. Finalen med "Like a Rolling Stone" lät inte exakt publiken slå ut ur strumporna, men det är fortfarande värt att försöka höra Dylans klassiker genom konstnärens personliga lins. Setlistan återspeglade emellertid tankarna om att Cat Power kunde fortsätta att gå med täckkvällar, medan ett nytt verk med sina egna låtar inte bör vara obemärkt.

Som Michael Bartle noterade i ett av sina radioprogram är täckversioner inte bara imitationer, utan erbjuder en översättning mellan generationer. Med sitt utseende skapade Cat Power mer än bara en hyllning till Dylan; Det öppnar en ny diskurs om kreativa beslut och ansvaret för att utvecklas vidare. Med orden från Bayern 2 vilket återspeglar på Dylans-omvandling och vikten av dess musik i vår dag.