Mustafa, den lilla fotbollsspelaren: Integration genom sport!

Mustafa, den lilla fotbollsspelaren: Integration genom sport!

”Being on the ball” – det gäller inte bara fotboll, utan även integration av unga människor med migrationsbakgrund, vilket exemplet med nioårige Mustafa visar. Den talangfulla Harras Boys-spelaren bär stolt nummer tio på sin grönvita tröja. För fyra år sedan kom han till München från Senegal med sin familj, och nu är han en del av projektet "buntkicktgut", som inte bara erbjuder honom ett fotbollslag utan också ett hem. Som BR24 rapporterar kämpar Mustafa inte bara på planen utan hanterar också upplevelser av utanförskap i skolan, där han behandlas konstigt av några klasskamrater.

För många barn med migrationsbakgrund är fotboll mer än bara en sport. I Tyskland växer barnbefolkningen med invandrarbakgrund kontinuerligt: ​​39 % av de 5,3 miljoner barnen har en sådan bakgrund. Mustafa är allt annat än ensam. En studie av IZI vid Bayerischer Rundfunk från 2021 visar att 94 % av de tillfrågade barnen med mörk hy känner sig uppfattade som "främmande" eller "annorlunda". Denna uppfattning har också erkänts av Shaid, en 16-årig tränare från Jemen, som observerar fotbollens potential att öka självförtroendet hos unga spelare som Mustafa.

Integration genom idrott

”Integration on the ball” är mottot för projektet, som Mustafa har varit entusiastisk över i sju månader. Grundat av Rüdiger Heid 1997, började det som ett sportprogram inom delat boende för asylsökande och utvecklades till en gatufotbollsliga som nu även finns i andra tyska städer. Heid betonar vikten av att utbyta personliga biografier för att väcka nyfikenhet och främja förståelse för varandra. Träning handlar inte bara om mål, utan också om spelarnas personliga berättelser.

Engagemanget för integration märks inte bara på planen. En titt på statistiken visar att runt 50 % av spelarna i Bundesliga är utländska medborgare, en andel som har varit konstant under två decennier. Under de senaste åren har det till och med skett en förändring i uppfattningen: Under EM 2024 var 35 % av de nationella fotbollsspelarna från invandrarbakgrund, en nedgång jämfört med VM 2010, då det fortfarande var 48 %. Mediendienst-Integration förklarar vidare att 69 % av fotbollsklubbarna aktivt stödjer projekt för att integrera migranter.

Rasism som en stor fråga

Men det finns också utmaningar. Statistik visar att 16 % av fotbollsklubbmedlemmarna håller med om rasistiska påståenden och det förekom 7 300 brott under säsongen 2023/2024 i de tre bästa ligorna. Antirasismprojekt och initiativ är därför väsentliga för att främja harmonisk samexistens på och utanför planen. Det pågår alltid diskussioner om hur man ska hantera högerpopulistiska trender i klubbarna. Men kraften i gemenskapen kan inte underskattas och det pågår pågående ansträngningar för att öka mångfalden inom fotbollen.

Ett annat intressant kapitel är migrantfotbollsklubbarna i Tyskland. Med 713 utgör de cirka 4,2 % av alla fotbollsklubbar. Tidigare har dessa klubbar ofta spelat en nyckelroll i integrationen och producerat många talanger. Sedan flyktingkrisen 2015 har DFB också fokuserat på integration av flyktingar och lanserat ett flertal initiativ som även tilltalar unga människor som Mustafa.

Fotboll sammanför människor – detta är särskilt tydligt i parasportgemenskapen och bland fansprojekten mot rasism. I en tid då ämnet mångfald inom fotbollen blir allt mer aktuellt är det tydligt att engagemang i klubbar inte bara kan åstadkomma idrottsliga framgångar, utan också social förändring. Som Rüdiger Heid uttryckte det: "Det handlar inte bara om bollen, utan också om att vara tillsammans och utbyta våra berättelser."

I den meningen kommer bollen att rulla igen för Mustafa nästa helg, och med varje "mål" kommer han att övervinna hinder på vägen mot större självförtroende och en mer färgstark framtid.