I rätten: stereotyper och myter i fokus för den viktiga rättegången!
I David Hart-rättegången den 24 juli 2025 diskuterades anklagelser om bevismanipulation och stereotyper i lagen.

I rätten: stereotyper och myter i fokus för den viktiga rättegången!
De senaste veckorna har fallet kring den kanadensiska ishockeyligan och de allvarliga anklagelserna mot flera spelare fått vågor. Den 24 juli 2025 gjorde alla försvarsteam sina slutliga uttalanden där de presenterade olika argument som var avsedda att ifrågasätta kärnan i åtalet. Enligt NYTimes har flera advokater kritiserat åklagarens tillvägagångssätt.
David Humphrey, McLeods advokat, anklagade åklagare för att manipulera bevis och förvränga tidslinjen. Enligt hans mening ignorerades avgörande argument om de inte passade in i det egna konceptet. Riaz Sayani, som representerar Hart, uttalade sig mot påstådd felaktig tillämpning av lagen, inklusive användningen av så kallade traumaprinciper som möjliggjorde cirkulära resonemang som åklagaren vände till deras fördel.
Ämne: Myter och stereotyper
En annan punkt som togs upp i rättssalen var faran med att väva in myter och stereotyper i försvaret. Hilary Dudding, Formentons advokat, uppmanade till att sådana antaganden skulle förkastas. Hon uppmanade domaren att acceptera möjligheten att en kvinna kunde agera med samförstånd i en sådan miljö utan att bli stämplad som en "bisarr" eller "konstig" person.
Denna aspekt tas också upp i en artikel av ablawg, som tar en närmare titt på myterna och stereotyperna i det kanadensiska rättssystemet. Högsta domstolen har erkänt betydelsen av sådana övertygelser tidigare, framför allt i R v Lavallee, som avslöjade myten om att verkliga offer för våld i nära relationer alltid lämnar sina förövare. Det aktuella fallet får en ny dimension i denna fråga, eftersom falska antaganden fortsätter att finnas kvar i rättssystemet.
Bevisets roll
I debatten om tillåtligheten av bevis stack Julianna Greenspan, som representerar Foote, ut. Hon kritiserade skarpt åklagaren för att ha lagt fram bevis som inte alla kunde övervägas av juryn. Enligt deras åsikt borde en bild som hävdade att det inte fanns "inga bevis från Callan Foote" anses vara olaglig. Greenspan hävdade att detta påstående medvetet infördes för att påverka den allmänna opinionen.
Dessutom belyser Högsta domstolens beslut i Kruk-målet utmaningarna med att bedöma trovärdighet och sexuella övergrepp. Domstolen betonade att myter har skapat specifika rättsliga skydd för åtalade och noterade att dessa påståenden inte främjar likabehandling av brottsoffer.
Sammanfattningsvis visar rättegångsförloppet att hanteringen av myter och stereotyper inte bara har teoretisk betydelse, utan också kan ha en konkret inverkan på de inblandades rättsliga öde. Bakgrunden och argumenten är en brådskande vädjan till juridiska aktörer att hantera dessa frågor på ett lyhört sätt och att gå framåt mot rättvisans innehåll.