Minimilönehöjning: Gastronomi i kris – bördorna ökar!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Höjningen av minimilönen från 2026 drabbar framför allt storköksbranschen. Experter varnar för möjliga konsekvenser för branschen.

Die Erhöhung des Mindestlohns ab 2026 betrifft vor allem die Gastronomie. Fachleute warnen vor möglichen Folgen für die Branche.
Höjningen av minimilönen från 2026 drabbar framför allt storköksbranschen. Experter varnar för möjliga konsekvenser för branschen.

Minimilönehöjning: Gastronomi i kris – bördorna ökar!

Merz-regeringens planer på att höja minimilönen är tydliga och kommer att medföra stora förändringar. Från den 1 januari 2026 höjs den lagstadgade minimilönen till 13,90 euro i timmen, följt av en ytterligare höjning till 14,60 euro från den 1 januari 2027. Den nuvarande minimilönen är 12,82 euro. Förbundsarbetsminister Bärbel Bas ser denna åtgärd som en "framgångssaga" och ett steg i rätt riktning. Men vad betyder detta egentligen för cateringbranschen? Denna industri, som redan lider av en allvarlig brist på arbetskraft, kan drabbas särskilt hårt av ökningen, som Merkur rapporterar.

Dr Thomas Geppert, regionchef för hotell- och restaurangföreningen Dehoga Bavaria, betonar att personalintensiva företag som förlitar sig på direktkontakt med gäster tydligt kommer att känna effekterna av stigande personalkostnader. "Högre minimilöner kan leda till att lågutbildade personer pressas ut från arbetsmarknaden", varnar Geppert och är oroad över den fortsatta prisutvecklingen. Många krögare skulle kunna tvingas övervältra de ökade kostnaderna på gästerna, vilket kan leda till prisökningar.

Finansiell press och branschreaktioner

De förväntade extra lönekostnaderna för arbetsgivarna uppgår till cirka 2,2 miljarder euro första året och 3,4 miljarder euro andra året. "Ungefär sex miljoner anställda kommer att dra nytta av minimilöneökningen", förklarar Dehoga Bayern. Branschen står dock inför en tuff utmaning eftersom den redan kämpar för att bekämpa konsekvenserna av demografiska förändringar. Bland de tvingande kraven på regeringen är bland annat en permanent sänkning av momsen på livsmedel till sju procent, en sänkning av inkomstskatten, minskning av byråkratin och mer flexibla arbetstider.

DEHOGA har noggrant undersökt effekterna av minimilönehöjningen. Med en procentuell ökning på 8,4 procent 2026 och 5,0 procent 2027 är det de högsta höjningarna som någonsin beslutats. För heltidsanställda kan det innebära en bruttominimiinkomst på minst 2 419 euro eller 2 540 euro i framtiden. Denna ökning kommer att ha en direkt inverkan på befintliga lägre löneavtal i anställnings- och kollektivavtal, vilket säkerligen kan leda till osäkerhet, även om motsvarande justeringar redan görs i många delstater.

En blick in i framtiden

Frågan är fortfarande öppen: Hur kan cateringbranschen svara på de nya utmaningarna utan att ge avkall på kvalitet och service? Branschen hoppas på politiskt stöd för att förbli konkurrenskraftig i framtiden. Detta är särskilt viktigt eftersom 44 procent av minimilöneökningen i slutändan går till staten. För många krögare kommer det att vara avgörande att ha en god hand och hitta kreativa lösningar för att klara denna utmaning. Den kommande minimilönehöjningen ställer inte bara anställda utan även arbetsgivare inför enorma uppgifter och tvingar fram en omställning över hela branschen.